Nya U2 är ett litet mirakelEP Många säger att musiken är det bästa U2 har gjort på 20 år. För en gångs skull är det ingen överdrift. Markus Larsson recenserar ”Easter lily ep”.
Ison & Fille kommer med en vuxen ödmjukhetALBUM På ”Stjärnor & fallna änglar” kanske tiden har sprungit ifrån Ison & Fille en smula men en vuxen ödmjukhet väger upp, skriver Per Magnusson.
Arlo Parks träder fram som strålande klubbpoetALBUM På ”Ambiguous desire” gör Arlo Parks musik för de små timmarna när klubben stängt men hjärtat inte har en tanke på att sakta ner, skriver Per Magnusson.
Underhållande filmisk stilblandning med RayeALBUM Raye tonsätter sin emotionella tomhet med en filmiskt inspirerad vild mix av klassiska popstilar. Håkan Steen recenserar ”This music may contain hope”.
Valter Nilsson triumferar med salig GöteborgssoulKONSERT Valter Nilssons soul revue kan vara det varmaste, svängigaste och mest älskvärda som går att uppleva på en svensk scen i vår. Håkan Steen recenserar göteborgarens första av tre utsålda kvällar hemma på Pustervik.
Konserten är oantastligt söt som en tussilagoKONSERT Det söta samspelet mellan Louis Tomlinson och hans publik är – precis som under One Directions dagar – den stora behållningen med konserten, skriver Per Magnusson.
González berör mest när solen får sippra igenomALBUM På femte albumet ”Against the dying of the light” funderar José González på de tunga frågorna. Ändå är det när solen får sippra in som han berör mest, skriver Per Magnusson.
Black Label Society sörjer Ozzy OsbourneALBUM På ”Engines of demolition” balanserar Black Label Society hårfint mellan tryggt och tråkigt. Behållningen är Zakk Wyldes reflektioner över Ozzy Osbourne. Sofia Bergström recenserar.
Valter Nilsson gör soulig och hudlös Gbg-popALBUM Nio låtar med minst sagt göteborgsk soulrock utgör ett av årets hittills finaste svenska album. Håkan Steen recenserar ”Högsbo riviera”.
Loreen vill lite för mycketALBUM På de drygt åtta år som gått sedan förra albumet har tiden möjligen sprungit ifrån Loreen en smula. Dessutom känns det alltjämt lite oklart vad hon vill. Håkan Steen recenserar ”Wildfire”.
Robyn tar sin gråtande danspop in i medelåldernALBUM På sitt första album på åtta år åldras Robyn graciöst. ”Sexistential” är en skiva som inspirerar till att våga vara mänsklig, skriver Per Magnusson.
Allt är imponerande med Combs utom musikenALBUM Allt är egentligen imponerande med Luke Combs. Utom kanske det viktigaste. Markus Larsson recenserar nya albumet ”The way I am”.
Bo Kaspers Orkester låter ofta bättre än någonsinKONSERT Med sin nya show firar Bo Kaspers Orkester 35 år som band. Framför allt firar de en ruggigt stark och alltjämt högst levande låtskatt. Håkan Steen recenserar premiären i Stockholm.
James Blake gör sin egen ”Scener ur ett äktenskap”ALBUM På James Blakes sjunde album ”Trying times” är kampen för att hålla kärleken vid liv på blodigt allvar, skriver Per Magnusson.
Seinabo Sey övertygar även på modersmåletALBUM Seinabo Sey vill ibland lite för mycket men gör icke desto mindre en sympatisk debut på svenska. Håkan Steen recenserar ”Väkommen hem”.
Lamb of God låter argare än på längeALBUM På ”Into oblivion” möter lyssnaren ett fokuserat och förbannat Lamb of God. Det amerikanska metalbandet har nog aldrig låtit så här övertygande. Sofia Bergström recenserar.
Joel Almes Söderorts-gospel träffar hjärtatALBUM När Joel Alme gör musik som utspelar sig runt knuten både geografiskt och emotionellt blir det svårt att inte träffas i hjärtat. Per Magnusson recenserar ”Gullmar gospel”.
